Illustration från den romantiska balettens era – ”Pas de Quatre” med Marie Taglioni, Carlotta Grisi,Fanny Cerrito och Lucile Grahn(1845)

Italienska ballerinan Carlotta Grisi i baletten ”Giselle”

Den romantiska perioden inom balett inföll under 1800-talets första hälft och motsvarar i princip romantiken inom konst och litteratur. Den romantiska balettens tematik rör sig kring människans förhållande till naturen, samhället och det övernaturliga.

Den romantiska baletten koreograferades vanligtvis i två akter. Den första akten äger rum i dagsljus, medan den andra utspelar sig nattetid i det övernaturligas domän; baletten slutar i tragedi. Två kända exempel på baletter från den romantiska eran är Sylfiden (1832) och Giselle (1841).

Ballerinan i fokus [redigera]

Med den romantiska baletten kom de manliga dansarna i bakgrunden, och ballerinan fick en alltmer framträdande roll. En av de mest berömda ballerinorna var italienskan Marie Taglioni som kom att bli urtypen för den romantiska erans ballerinaideal. Ballerinans scenkostym var den vitaromantiska tutun, en klockformad kjol med flera lager tunn tyll; med tutun bars ett vitt liv. I balettens andra akt, t.ex. i Giselle, dansar corps de ballet i romantiska vita tutuer; detta kom med tiden att kallas ballet blanc (franska ’vit balett’).

Specialeffekter [redigera]

För att skapa dimmiga effekter och suggestiva scenmotiv använde man gasljus på scenen. I kombination med ballerinornas tunna tutuer och deras dans en pointe var det möjligt att med gasljuset uppnå drömlika och eteriska scenerier.

Romantiska baletter (urval) [redigera]

• La valse infernale (1831)
• Sylfiden (1832)
• Giselle (1841)
• Ondine (1843)
• La Vivandière (1844)
• La Esmeralda (1844)
• Pas de Quatre (1845)
• Catarina (1846)
• Le Papillon (1861)

Från Swing In The Colony,Kaliforninen, 2005

Från Midtown Stomp,Kalifornien, 2005

Lindy hop är en swingdans från New York i USA som även kallas 'jitterbugg'. Dansen skapades i Harlem på 1920- och 1930-talet, som en utveckling urcharleston och i princip alla andra danser som de dansande kände till.

Det sägs att namnet kom till när Charles Lindbergh flugit över Atlanten och välkomnades i New York. På gatorna dansade människorna och speciellt en, solodansande, man utmärkte sig. En reporter frågade denna dansare vad det var för dans han dansade. Med ett leende svarade mannen att han dansade "lindy hop". Sedan dess har det kallats lindy hop.

Ordet kom in i svenskan när dansen kom till Sverige på 1940-talet. Mest förknippas nog den här tidens svenska jitterbug med swingpjattar och dansställetNalen i Stockholm. Den svenska buggen är skapad ur resterna av denna jitterbug. Ordet jitterbug har översatts med darrlus.

På 1980-talet fick lindy hop en renässans som till stor del utgick ifrån Sverige. Efter att ha blivit fascinerad av gamla swingfilmer från 1940-talet bestämde sig Lennart Westerlund för att söka upp dansarna i dessa filmer. Lennart, tillsammans med Anders Lind och Henning Sörensen, åkte till USA i 1984, fast bestämd att träffa Al Minns. Vid senare tillfällen hittades även Frankie Manning och andra lindy hop-stjärnor. De möten var början på den nya swingvåg som kom först och främst till Sverige och som fått sitt starkaste fäste i Herräng Dance Camp, det årliga swinglägret i Herräng som lockar dansare från alla världens hörn.

Lennart Westerlund startade strax efter hemkomsten till Sverige dansgruppen The Rhythm Hot Shots, som utvecklades till en av världens främsta dansgrupper. I dag är det Harlem Hot Shots som tagit över deras mantel med nya medlemmar men fortfarande med Lennart Westerlund vid rodret.

Harlem Hot Shots började under 2005 bygga om den gamla biografen Chicago på Hornsgatan 75 i Stockholm till en danslokal som tagit sin föregångares namn "Chicago". Här bedrivs en kursverksamhet och anordnas social danskvällar som blivit så populärt att Chicago redan efter ett halvår blivit för litet för verksamheten.

I tävling och som show innehåller lindy hop ofta akrobatik, men det är inget som vanliga sällskapdansare ägnar sig åt. Som tävlingsdans räknas lindy hop iSverige till BRR-danserna. Danssport i Sverige, där BRR-danserna liksom Tiodans och Line dance ingår, administreras av Svenska Danssportförbundet.

Grundsteg i lindy hop [redigera]

Lindy hop rör sig från sluten position, där följaren har sin vänster hand på förarens axel, föraren sin högra på följarens rygg och de övriga två händerna håller i varandra, till öppen position där man håller i varandra i bara en hand. Stor del av dansen skapas i övergången mellan dessa positioner. Det förekommer även att de dansande släpper varandra helt. Ytterst få saker kan sägas vara förbjudna i lindy hop, förutom att inte följa takten och musiken. Turerna rör sig vanligtvis över åtta taktslag, åttor, eller över sex taktslag, sexor.

Utseende och läte [redigera]

Den är cirka 11 cm lång. Till utseendet är den ganska lik törnskatehannen. Huvudet är grått med en karakteristisk svart ansiktsmask och spetsig näbb. Ungfåglarna har ingen mask. Ryggen är rostbrun. Könen är ganska lika, men hanen har klarare färger och oftast större ansiktsmask. Lätet är ett utdraget ziyy. Sången är tystlåten och något lik svartmes och hörs ofta från boöppningen.

Utbredning och biotop [redigera]

Pungmesen häckar sporadiskt i västra Europa medan den är talrikare i öst- och sydeuropa. Österut förekommer den i ett bälte som sträcker sig till Kina. Den är flyttfågel men ibland stannar ett fåtal kvar i skåne; höstflyttningen sker i juli och pågår till november. Pungmesen övervintrar i sydvästra Europa - Portugal och Frankrike. Återvänder till häckplatserna gör den från slutet av april till början av maj.

Pungmesen observerades i Sverige första gången på 1960-talet och häckar sedan början av 1970-talet i Skåne. Dess antal och utbredning ökade starkt under 1980-talet och den häckar nu på många ställen i södra Sverige. Populationen minskade dock igen under 1990-talet men idag är stammen stabil.

Den lever vid vegetationsrika stränder, sumpmarker med träd och buskage av björk och vide.

Häckning [redigera]

Pungmesens bo är pungformat, ungefär 17 cm högt och 11 cm brett och helt slutet sånär som på en liten tunnelformad öppning. Hanen påbörjar bobyggandet och försöker locka till sig en hona. Paret bygger sedan tillsammans färdigt det komplicerade boet av gräs, fröhår och växtfibrer. Boet hänger på en kvist längst ut i ett träd eller en buske, gärna över vattnet. Honan lägger 3-8 ägg som ruvas i cirka två veckor. Både honan och hanen kan ruva äggen. Den av föräldrarna som inte ruvar flyttar till ett nytt ställe för att bygga nytt bo och finna en ny partner. Detta kan upprepas flera gånger under samma häckningssäsong. Ungarna är flygfärdiga efter 22-24 dagar.

Föda [redigera]

Pungmesen lever av insekter, spindlar och frön som den plockar i kolvar av kaveldun, vassvippor mm.

Ovanstående data hämtad från wikipedia.se

http://sv.wikipedia.org/wiki/Pungmes